Optiska brandvarnare
De optiska brandvarnarna har under senare år genomgått en kraftig teknisk utveckling, vilket förfinat funktionen. En optisk brandvarnare har en detektionskammare med ett avancerat fotocellsystem där en IR-ljuskälla pulsar ut ljus. Skulle rök tränga in i kammaren reflekteras ljuset mot rökpartiklarna och en ljusförändring sker i fotocellmottagaren, vilket genererar larm. Den optiska brandvarnaren är bäst när det gäller att detektera pyrande bränder med synliga rökpartiklar. Den typen av bränder kan ibland pågå under flera timmar innan de övergår till brand med öppen låga.

Joniserande brandvarnare
En joniserande brandvarnare mäter det elektriska motståndet i luften och reagerar därför på både synlig och osynlig rök. Skulle motståndet förändras, genom att det kommer in rök i joniseringskammaren, larmar brandvarnaren med omedelbar verkan. En joniserande brandvarnare innehåller en liten mängd av det radioaktiva ämnet AM 241. Dock är strålningen från en detektor mycket låg och knappt mätbar på en meters avstånd. Den här typen av brandvarnare anses vara bättre när det gäller att detektera hastigt uppflammande eller explosionsartade bränder med fullständig förbränning. Notera att joniserande brandvarnare är på väg att fasas ut på grund av deras miljöpåverkan.

Värmedetektorer
Den här typen reagerar endast på värme och inte på förbränningspartiklar, vilket medför senare upptäckt av brand. De används med fördel i miljöer där naturligt förkommande damm och luftföroreningar finns och i fuktiga miljöer där brandvarnare inte är lämpligt, t.ex. i kök, tvättstugor, garage och vindsutrymmen etc. Med en inbyggd termistor mäts omgivningstemperaturen och när den överstiger termistorns tröskelvärde så aktiveras detektorn.

Sammankoppling
Vid val av brandvarnare är det en fördel om man väljer en typ som är sammankopplingsbar. Det innebär att om en brandvarnare detekterar rök så sänder den en signal till övriga i systemet så att alla enheter börjar larma. Detta är speciellt viktigt om man har en byggnad med flera våningsplan. Det finns två typer av sammankoppling: signalkabel mellan brandvarnarna eller trådlös radiosignal.

Pausfunktion
I vissa utrymmen som i kök eller tvättstugor, eller i närheten av dessa, kan man ibland få oönskade larm. Därför finns brandvarnare med pausfunktion. Ett tryck på pausknappen/-testknappen reducerar känsligheten i brandvarnaren under 10–15 minuter. Därefter återgår den automatiskt till normal känslighet igen.

Batterispärr – en säkerhetsfunktion
Om brandvarnaren är utrustad med batterispärr så kan man inte montera brandvarnaren i sitt fäste utan batteri. Detta är en säkerhetsfunktion.

230 volt eller batteri?
Det har visat sig att många olyckstillbud får allvarliga konsekvenser därför att batteriet i brandvarnaren saknas helt eller är för gammalt. Därför är brandvarnare för 230V nätanslutning och med batteribackup att föredra.

Batterityper för brandvarnare
Av säkerhetsskäl ska brandvarnare alltid levereras tillsammans med batteri. En anledning till detta är att brandvarnarna är testade och godkända tillsammans med vissa batterier. Med Marelco brandvarnare levereras följande godkända batterityper:

• Zink-Kol batteri (Super Heavy Duty) 9V, livslängd 1 år.
• Alkaliskt batteri 9V, livslängd 1-2 år.
• Litiumbatteri 9V, livslängd 5-8 år.
• 10-årsbatteri, inbyggt, livslängd 10-15 år.
• Uppladdningsbara litiumbatterier, beräknad livslängd 10 år.

Ovanstående värden gäller optiska brandvarnare och livslängden på batteriet är beräknat efter idealförhållanden och beroende på hur ofta brandvarnaren larmar eller testas. KAMICS garantiåtagande omfattar inte batterierna, om inget annat anges, eftersom livslängden är beroende på lagringstid, omgivningstemperatur och användande. När spänningen i batteriet sjunker under en viss nivå indikerar brandvarnaren med en ljudsignal att det är dags för batteribyte.

Godkännande
Alla brandvarnare som säljs på Europeiska marknaden måste var godkända enligt svensk standard SS EN 14604:2005/AC2008 vilket bland annat innebär ett ljudtryck på minst 85dB på 3 meter. Alla våra brandvarnare har genomgått tester och är godkända.

Miljö
Vi inom KAMIC är anslutna till Elkretsen. Alla brandvarnare som kasseras måste deponeras på anvisad plats för återvinning av elektronikskrot. Batterier tas ur och lämnas till särskild plats för återvinning av batterier.

För frågor om återvinning av elektronik samt batterier, kontakta din kommuns miljöenhet för ytterligare information om vad som gäller i just din kommun. 

Förekomst - brandvarnare i varje bostad
De flesta bränder börjar under eftermiddagen till sent på kvällen i kök och vardagsrum. Orsakerna är oftast glömd spis och soteld i skorsten. Placera därför brandvarnare i närmaste rum intill köket. Placera inte brandv arnare i köket då risk för oönskade larm är stor, här kan man istället placera värmedetektor. Ha även brandvarnare i eller intill sovrum för att kunna väckas av larmsignalen då man sover. Har man flera våningar i bostaden ska man ha minst en brandvarnare per våningsplan. För att uppnå bästa trygghet bör brandvarnarna kopplas samman så att de hörs i alla utrymmen samtidigt. Detta förkortar utrymningstiden väsentligt.

Placering
Brandvarnare skall monteras i taket i rummets högsta punkt och ha ett fritt utrymme på minst 50 cm runt brandvarnaren särskilda rekommendationer gäller för snedtak (se ”Montering”). Om trappor finns i bostaden skall brandvarnare placeras i utrymmet direkt ovanför trappan eftersom röken vid brand stiger uppåt den vägen. Om det inte är möjligt att montera brandvarnaren i taket så kan den monteras på vägg, då ska den sitta cirka 15 cm från taket. Tänk på att väggmontage kan fördröja varningstiden.

Planering
Om mekanisk friskluftsventilation finns i rummet måsteman undvika att placera brandvarnare i dess luftström. Alla
positioner där det kan förekomma drag eller luft strömmargenom brandvarnaren måste undvikas - man riskerar att
fördröja rökens väg till detektorn. (se skisserna till höger) Ur ett driftsperspektiv ser vi att damm och smuts orsakar oönskade larm och mycket kortare livslängd på brandvarnarna. Eftersom naturliga förbränningspartiklar kan orsaka oönskade larm bör du helst undvika att placera brandvarnare i kök, badrum, hobbyrum, garage etc. Om en brandvarnare måste monteras i sådana utrymmen bör man å fall använda brandvarnare med pausfunktion alternativt värmedetektor.

Montering
Brandvarnarna levereras med plugg, skruv och fästbeslag för takmontering. Modellerna som är avsedda för 230V elanslutning passar direkt på takdosa. Några modeller är låsbara så att de inte kan avlägsnas från taket.

Underhåll och service av brandvarnare
Testa brandvarnaren, genom att trycka på testknappen, minst en gång i månaden samt efter längre bortavaro. Du testar dina brandvarnare genom att trycka på testknappen. Då testas alla funktioner i brandvarnaren och att batteriet fungerar. Gör rent brandvarnaren en gång per år eller om de larmar utan anledning. Passa på när du byter batteri. Om brandvarnaren ger oönskade larm kan det vara dags att göra ren den, byta batteri eller byta hela varnaren.

Varför testa så ofta?
Brandvarnarens detekteringsfunktion behöver testas eftersom det inte avges någon automatisk varningssignal om det uppstår något tekniskt fel i brandvarnaren. Varningssignalen för svagt batteri gäller just bara batteriets funktion.
Enligt SRVFS 2001:7 (allmänna råd och kommentarer om brandvarnare i bostäder) kan ansvarsförhållandet mellan ägare och boende klargöras i hyreskontrakt eller någon annan form av avtal mellan parterna. Om man inte har avtalat något annat bör ägaren ansvara för installationen av brandvarnare och boende ansvara för att göra rent, byta batteri och underhålla brandvarnare.

Godkännande
För att få säljas i Sverige måste brandvarnare uppfylla kraven i svensk standard SS EN 14604:2005. De måste reagera på brandrök inom en viss tid. Batterierna ska räcka minst ett år och då kunna ge ett brandlarm under åtminstone fyra minuter. Ljudstyrkan på signalen ska vara minst 85 decibel på 3 meter. Ett annat krav är att det ska komma en varningssignal under minst 30 dagar innan batterierna tar slut. Brandvarnarna måste vara CE-märkta vilket visar att de uppfyller alla kraven enligt standarden.

Vilka krav finns i dagens lagar och andra regler?
Tillämpbara regler om brandskydd finns i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO), Räddningsverkets allmänna råd (SRVFS 2007:1) om brandvarnare i bostäder, plan- och byggla-gen (2012:900) (PBL), plan- och byggförordningen (2011:338) (PBF) samt i Boverkets byggregler. Rekommendationerna här ska läsas med reservation för att reglerna kan komma att ändras.

Boverkets byggregler (5:2513, brandvarnare)
Brandvarnare ska installeras när dessa är en förutsättning för brandskyddets utformning. Brandvarnare ska utformas och placeras så att de, med hög tillförlitlighet, har förmåga att detektera och varna vid brand. Brandvarnare ska dessutom utformas med tillräckligt snabb aktiveringstid så att de varnar tidigt. Brandvarnare ska utformas så att korrosion, termisk påverkan eller andra faktorer i byggnadens miljö inte påverkar tillförlitligheten (BFS 2011:26).

Allmänt råd
Utformning av brandvarnare kan verifieras enligt SS-EN 14604. Brandvarnare bör förses med larmindikator.

5:353 Verksamhetsklass 3 (bostäder)
Bostäder i verksamhetsklass 3 ska förses med anordningar för tidig upptäckt och varning i händelse av brand. Signalen ska kunna uppfattas i de utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt. Bostadsrum i verksamhetsklass 3 som finns i byggnader i byggnadsklass Br2 eller Br3 ska kunna utrymmas utan hjälp av räddningstjänsten. (BFS 2011:26). (Br2 och Br3 = Byggnadsklasser).

Utdrag ur "Allmänt råd".
Anordningar för tidig upptäckt och varning i händelse av brand bör utgöras av brandvarnare (BFS 2011:26).
kap.

2 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor
Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.

Utdrag ur SRVFS 2007:1 Räddningsverkets allmänna råd och kommentarer om brandvarnare i bostäder
Varje byggnad som är avsedd att användas som stadigvarande eller tillfällig bostad bör vara försedd med tillräckligt antal fast installerade och fungerande brandvarnare eller motsvarande anordningar för tidig varning vid brand. 

Exempel på egenskaper som är viktiga för tillförlitligheten är möjligheten att detektera olika typer av förbränning, att strömförsörjningen säkerställs även vid strömbortfall, en placering som säkerställer tillräckligt snabb aktiveringstid och god täckningsgrad.

För att uppnå en god täckningsgrad bör minst en brandvarnare placeras på varje plan som innehåller utrymmen där man vistas mer än tillfälligt. Brandvarnare bör placeras i, eller utanför, varje rum för sovande personer. Om trappor förekommer bör brandvarnare även placeras i utrymmet direkt ovanför trappan (BFS 2011:26).